EN 407:2020 – Skyddshandskar mot termiska risker (hetta och/eller brand)
Skyddshandskar mot termiska risker (hetta och/eller brand)
Denna standard specificerar krav och provningsmetoder för skyddshandskar som ska skydda mot termiska risker som hetta och/eller brand. Det finns 2 piktogram med tydliga skillnader mellan när handsken skyddar mot flamma och när den inte skyddar mot flamma.
Båda piktogrammen får inte användas samtidigt.
De siffror som anges bredvid eller under piktogrammet anger handskarnas prestanda för varje test i standarden. Ju högre tal desto bättre prestandanivå.
X anger att skyddsnivån inte testats.
1. BEGRÄNSAD FLAMSPRIDNING
Flamspridningstestet används för att bedöma förmågan att skydda användarens hand om den kommer nära en öppen låga. Handskarna behöver inte vara flamsäkra men de måste dämpa lågan och brinna tillräckligt långsamt för att användaren ska hinna ta av sig handskarna i tid. En handske hålls vertikalt över en brännare med lågan i kontakt med handskens långfinger. Därefter mäts hur länge det finns en kvarvarande låga och glöd. Standarden tillåter inte att handskens innersta yta visar några tecken på att det smält av värmen, att det gått hål i materialet eller att sömmarna faller isär. För mycket värmebeständiga handskar (nivå 3 eller 4) måste alla yttre material, som inte är av samma material som i fingrarna, också testas.
| PRESTANDANIVÅ | TID KVARVARANDE LÅGA (s) | TID KVARVARANDE GLÖD (s) |
| 1 |
≤ 15 |
inget krav |
| 2 |
≤ 10 |
≤ 120 |
| 3 |
≤ 3 |
≤ 25 |
| 4 |
≤ 2 |
≤ 5 |
2. KONTAKTVÄRME
Vid kontakt med varma ytor överförs värmen in genom handskarna och användaren känner att det blir varmt om handen. Under provningen utsätts handsken för temperaturer mellan + 100 °C upp till + 500 °C. Här mäts hur lång tid det innan handskens insida blir 10°C varmare än den var från början (ca 25 °C grader). Handsken måste tåla den ökande temperaturen på maximalt 10 °C i minst 15 sekunder för ett godkännande. Om ingen annan information ges är det handflatan som testas.
| PRESTANDANIVÅ | KONTAKTVÄRME Tc (°C) | TIDSGRÄNS TT (s) |
| 1 |
100 |
≥ 15 |
| 2 |
250 |
≥ 15 |
| 3 |
350 |
≥ 15 |
| 4 |
500 |
≥ 15 |
3. OMGIVANDE VÄRME
Här testas överföring av värme, från källan till en annan plats, genom till exempel vatten eller luft. Proverna utsätts för en värmekälla och det mäts hur lång tid det tar att öka innertemperaturen i handsken med 24°C.
| PRESTANDANIVÅ | VÄRMEÖVERFÖRINGSINDEX HTI (s) |
| 1 | ≥ 4 |
| 2 | ≥ 7 |
| 3 | ≥ 10 |
| 4 | ≥ 18 |
4. STRÅLNINGSVÄRME
Strålningsvärme är osynlig men kan vara mycket intensiv. Det kan leda till värmeskador eller till och med spontan antändning innan närkontakt med värmekällan. Testet mäter den genomsnittliga tiden det tar för värmen att tränga igenom materialet.
| PRESTANDANIVÅ | VÄRMEÖVERFÖRING T24 (s) |
| 1 | ≥ 7 |
| 2 | ≥ 20 |
| 3 | ≥ 50 |
| 4 | ≥ 95 |
5. SKYDD MOT SMÅ STÄNK AV SMÄLT METALL
Detta test bedömer graden av skydd för användaren från att träffas av droppar av smält metall vid till exempel slipning av metall och svetsning. Vid hög skyddsnivå fastnar inte de smälta metalldropparna på provexemplarets yta utan rinner istället av. Detta minskar avsevärt den tid då metallen är i kontakt med handsken. Handflata, rygg och krage testas om de består av olika material eller konstruktioner. Testresultatet baseras på antalet droppar smält metall som genererar en temperaturökning mellan handskens material och huden med 40°C.
| PRESTANDANIVÅ | ANTAL DROPPAR, 0,5g |
| 1 | ≥ 10 |
| 2 | ≥ 15 |
| 3 | ≥ 25 |
| 4 | ≥ 35 |
6. SKYDD MOT STORA STÄNK AV SMÄLT METALL
En PVC-film är fäst på baksidan av handskens material. Smält järn hälls därefter på materialet. Veck i materialet, och eventuella sömmar på handskens utsida, kan fånga upp det smälta järnet så handskarna ska utformas så att det inte kan fastna. Om något handskmaterial antänds under provningen uppfylls inte kravet i denna standard. Mätningen består av hur många gram smält järn som krävs för att skada PVC-filmen.
| PRESTANDANIVÅ | SMÄLT JÄRN (g) |
| 1 | 30 |
| 2 | 60 |
| 3 | 120 |
| 4 | 200 |